Vilken lagstiftning gäller för viltkamera och åtelkamera i Sverige?

Vilken lagstiftning gäller för viltkamera och åtelkamera i Sverige?

Att använda en viltkamera regleras främst av kamerabevakningslagen (2018:1200) och dataskyddsförordningen (GDPR). Dessa lagar styr hur du får samla in bildmaterial när det går att identifiera individer, direkt eller indirekt. Kamerabevakningslagen gäller särskilt om kameran är fast monterad och kan spela in på allmän plats.

Jaktlagen och jaktförordningen kan också påverka användningen – särskilt vid åtelkamera i jaktändamål. Här har det införts undantag från tillståndsplikten för privatpersoner, under vissa förutsättningar.

IMY (Integritetsskyddsmyndigheten) är tillsynsmyndighet för kamerabevakning, och har gett vägledningar om hur reglerna ska tolkas. Vid installation i naturreservat eller nationalparker krävs även tillstånd från länsstyrelsen, eftersom det är skyddade områden enligt miljöbalken.

Behöver du tillstånd för att sätta upp en viltkamera som privatperson?

Nej – inte alltid. Efter lagändringar 2020 behöver privatpersoner inte längre tillstånd från IMY för kamerabevakning på privat mark, så länge bevakningen sker för ett privat ändamål, exempelvis jakt eller egendomsskydd.

Ja – om det gäller allmän plats som vägar, stigar eller platser där människor rör sig, kan tillstånd krävas, särskilt om inspelning sker kontinuerligt. Undantag finns i samband med jakt, där åtelkameror är tillåtna utan tillstånd, om de är korrekt placerade och inte riskerar att filma människor.

I särskilda fall som inom naturreservat, nationalparker eller vägföreningar kan annan lagstiftning gälla och en anmälan eller tillstånd krävas från exempelvis länsstyrelsen.

Hur väljer du rättslig grund och gör en dokumenterad intresseavvägning?

  1. Definiera ändamålet – exempelvis jakt, viltinventering eller skydd mot skadegörelse. Det ska vara ett berättigat intresse enligt GDPR.

  2. Visa nödvändighet – bevakningen ska vara det mest effektiva sättet att uppnå syftet.

  3. Bedöm integritetsriskerna – finns risk att personer ofrivilligt filmas? Undvik platser där människor rör sig.

  4. Jämför alternativ – kan syftet nås utan kamerabevakning?

  5. Dokumentera allt – beskriv varför kameran behövs, vilka risker som finns och hur du minimerar dem.

  6. Uppdatera bedömningen vid ändrade förhållanden.

Hur uppfyller du informationsplikten på plats?

  1. Skyltning ska ske tydligt vid infarter, vägar eller andra tänkbara tillträdespunkter.

  2. Vid eller nära kameran bör det finnas enkel skylt med symbol och text som informerar om kamerabevakning.

  3. Kontaktuppgifter till ansvarig person eller organisation ska anges.

  4. Bredvid grundinformationen bör det finnas en hänvisning till mer information online, t.ex. integritetspolicy.

  5. Använd en mall för informationsskylt som följer IMY:s rekommendationer.

Var och hur får du placera viltkameran för att följa lagen?

  • Undvik att rikta kameran mot stigar, rastplatser, vägar och andra platser där människor kan vistas.

  • Placera kameran på rätt höjd och vinkel – riktad neråt och med begränsat bildutsnitt.

  • Maska känsliga områden digitalt om möjligt.

  • Håll rimligt avstånd till åtlar eller foderplatser, så att enskilda personer inte riskerar att fångas på bild.

  • Använd låsta kapslingar och tillträdeskontroll för att undvika obehörig åtkomst till kameran.

Vilka funktioner på viltkameror hjälper dig följa reglerna?

  • No-glow IR-belysning gör kameran osynlig i mörker – bra för diskretion.

  • Schemaläggning och rörelsekänslighet minskar mängden onödig inspelning.

  • Bildmaskning kan ställas in i vissa modeller för att blockera delar av bildfältet.

  • Låg upplösning och begränsad inspelningstid minskar integritetsintrånget.

  • PIN-kod, kryptering, molnlagring och åtkomstloggar ger bättre säkerhet och kontroll.

Hur länge får du spara material och hur skyddar du det?

  • Spara bara så länge som behövs – ofta högst några dagar.

  • Upprätta gallringsrutiner och radera automatiskt efter viss tid.

  • Skydda materialet med stark autentisering, lösenord och begränsad behörighet.

  • Använd säkerhetskopiering om materialet är viktigt, och plan för incidenthantering vid dataintrång.

  • Logga all åtkomst och nedladdning av material för transparens och ansvar.

Hur hanterar du rättigheter och förfrågningar från registrerade?

  • Tillgång: Enskilda har rätt att begära tillgång till material där de förekommer (registerutdrag).

  • Radering: Personer kan begära att deras bildmaterial tas bort, om det inte finns starkare skäl att behålla det.

  • Invändning: Den som anser att deras integritet kränkts har rätt att motsätta sig behandlingen.

  • Klagomål: Kan lämnas till IMY via deras hemsida. Det ska framgå hur man kontaktar personuppgiftsansvarig.