Astro Academy
Vad kan du se i ditt teleskop / galaxer
Galaxer är de objekt på himlen som påverkas mest av ljusföroreningar. I en större stad är det nästan omöjligt att se galaxer och även i mindre orter ser du väsentligt mindre detaljer än ute på landsbygden. Försök därför att hitta det mörkaste stället som du kan när du skall observera någon galax.
Galaxer är gigantiska objekt som består av många miljarder stjärnor. Solen är bara en av uppskattningsvis 200-400 miljarder stjärnor i vår egen galax Vintergatan. Det kan vara otroligt roligt att "promenera" genom vintergatan med en handkikare. I ett teleskop ser du bara en liten del av vintergatan så det handlar främst om att titta på enskilda objekt inom vintergatan som du kan observera med ett teleskop.
Den närmaste stora galaxen som går att se bra från Sverige är Andromedagalaxen i stjärnbilden Andromeda. Denna galax är liksom Vintergatan en sprialgalax men betydligt större. Även om den är vår närmaste granne när det gäller stora galaxer (Magellanska molnen är närmare, men mindre och går inte att se från Sverige) är den så fantastiskt långt ifrån oss att ljuset behöver mellan 2,5 och 2,9 miljoner år för resan till oss. Månen, det mest avlägsna stället som människan har besökt någonsin, är så nära att ljuset når den på drygt 1,3 sekunder.
En annan stor galax som går bra att se från Sverige är Triangelgalaxen. Den är mindre än Vintergatan och lite längre ifrån oss än Andromedagalaxen och är den tredje stora galaxen som formar den Lokala gruppen.
Även Messier 51, Malströmsgalaxen, är ett fantastiskt objekt med lite större teleskop där man tydligt ser spiralstrukturen.
Galaxer i ett litet teleskop med ca 70-100 mm optikdiameter (*)
Det är några galaxer som du kan se med mindre teleskop: Andromedagalaxen, Triangelgalaxen, Malströmsgalaxen, Boodes galax och Cigarrgalaxen.
Andromedagalaxen (Messier 31) är finast i låg förstoring. Teleskop med kortare brännvidd har fördelar här då det blir möjligt att nå lägre förstoringar än med större teleskop. Galaxens kärna går att se hyfsat tydligt. Resten av galaxen går att se mycket svagt som en avlång fläck runt kärnan. Det går bra att se Andromedas "små" satellitgalaxer Messier 32 och Messier 110.
Triangelgalaxen (Messier 33) är redan mycket svårare att se men det går att se galaxens kärna.
Malströmsgalaxen (Messier 51) kan vara synligt men även här syns bara kärnan.
Boodes galax och Cigarrgalaxen (M81 och M82) syns som två svaga avlånga fläckar. Cigarrgalaxen är smalare i formen.
Bilden visar galaxen Messier 101.
Galaxer i ett mellanstort teleskop med ca 130-180 mm optikdiameter (*)
Nu blir det väsentligt fler galaxer som går att se och några av dessa börjar att visa detaljer.
Teleskop i denna storlek kan vara mitt i prick för Andromedagalaxen, särskilt om teleskopet har en förhållandevis kort brännvidd. Med låg förstoring kombinerar du ett mer ljus än i mindre teleskop med ett synfält som fortfarande räcker för att kunna se hela galaxen.
Triangelgalaxen (Messier 33) blir tydligare. Utöver galaxens kärna ser du även resten av galaxen som en mörk, grå fläck runt kärnan.
Malströmsgalaxen (Messier 51) består i verkligheten av två galaxer och du kan se kärnorna på båda. Den större galaxen syns även som en ljussvag fläck runt den ena kärnan.
Utöver dessa tre finns många fler galaxer som går att se. Messier 81 och 82 är våra favoriter bland alla galaxer. M81 är en spiralgalax som de tre stora galaxerna ovan. Cigarrgalaxen M82 är en udda galax: I och för sig är även detta en spiralgalax, men den ser mycket oregelbunden ut med ett mörkt band som går bra att se.
Vidare kan du se galaxer som Vindsnurregalaxen (M101) i Stora Björnen och Sombrerogalaxen och Virgo A (M87) i Jungfrun som är fina exempel.
Bilden visar galaxen Messier 101.
Galaxer i ett stort teleskop med ca 250-300 mm optikdiameter (*)
Med stora teleskop finns hundratals eller tusentals galaxer som går att se. Det allmänna intrycket är inte helt annorlunda än i mindre teleskop, dvs galaxerna består oftast av en ljus kärna med en större, mycket ljussvagare fläck runt den men det går att se fler detaljer, t.ex. spiralstruktur.
Helhetsintrycket på Andromedagalaxen är faktiskt finare i mindre teleskop eller handkikare då det går att se galaxen i sin helhet. Med stora teleskop räcker inte synfältet längre för att rymma hela galaxen. Men även om du tappar lite på helheten kan du se väsentligt fler detaljer, bland annat de två mörka stoftbanden längs galaxens kärna. Du kan se att satellitgalaxen Messier 32 ser ut som en liten klot medans Messier 110 är avlång.
Triangelgalaxen (Messier 33) blir tydligare. Det går att ana spiralstrukturen.
Malströmsgalaxen (Messier 51) kan vara riktigt imponerande. Det går att se tydligt att det är två galaxer varav en har en stor, ljussvag yta runt kärnan. Med teleskop från ca 12 tums öppning kan du börja ana spiralstrukturen.
Våra favoriter Messier 81 och 82 blir detaljrika, särskilt M82 är mycket mer än bara en jämn fläck.
Bilden visar galaxen Messier 101.
-----
Mer än alla andra objekt kräver galaxer absolut perfekta ljusförhållanden. Ljusföroreningen i en stad som Stockholm, Göteborg eller Malmö gör att det är omöjligt att se mer än Andromedagalaxens kärna. Även detta är inte lätt och galaxen ser allt annat än imponerande ut. Andra galaxer är i stort sett osynliga från större städer.
- Försök att hitta ett mörkt ställe utanför samhället. Redan några kilometer gör skillnad, men vill du observera galaxer i detalj kommer du att behöva åka långt om du inte bor på landsbygden.
- Det är lättast att se galaxer med låg förstoring då de är som ljusast i teleskopet. Vill du se detaljer behöver du däremot att hitta rätt förstoring. Hög förstoring ger en ljussvagare bild men med bättre detaljer. Experimentera alltid lite med olika förstoringar!
- Generellt är det svårt att se detaljer i galaxer. Endast de ljusaste galaxerna visar sin struktur och även dessa bara med träning. Men försök att tänka på hur gigantiska galaxerna är, och hur otroligt avlägsna de är. Tittar du på en galax ser du den som den var för miljoner år sedan! Ljuset som når oss från vår favoritgalax M82 har börjat sin lång resa långt innan släktträdet mellan människan och schimpanser delades.
- På alla ljussvaga objekt krävs att ögat får tid att anpassa sig efter mörkret. Det tar minst 10 minuter efter du har tittat in i en ljuskälla för att nå en hyfsat mörkeradaptation, men full effekt uppnår du först efter ungefär 45 minuter. Varje gång du tittar i en ljuskälla nollställs mörkeradaptionen, så undvik att titta i lampor eller ens i en mobilskärm! Behöver du en ljuskälla så använd en med rött ljus. Vi har lämpliga lampor för ändamålet under rubriken "Belysning".
- Att observera galaxer, liksom alla "deep-sky" objekt, kräver träning. Första gången du observerar med ett teleskop kommer du inte att se mycket, men med varje gång därefter blir det lite lättare. Du kommer att se fler detaljer med tiden. Ha lite tålamod!
- Träna på indirekt seende som hjälper att se de svagaste detaljerna.
