Jupiter i ett litet teleskop med ca 70-100 mm optikdiameter (*)
Jupiter i ett mellanstort teleskop med ca 130-180 mm optikdiameter (*)
Jupiter i ett stort teleskop med ca 250-300 mm optikdiameter (*)
Observationstips
De bästa tillfällen att skåda Jupiter är nära oppositionen som inträffar ungefär en gång per år. Oppositionen är när Jupiter står exakt i motsatt riktning från solen, dvs när solen, jorden och Jupiter bildar en rak linje. Vid det tillfället är avståndet mellan jorden och Jupiter som kortast. När Jupiter är närmast jorden är den ca 50 bågsekunder i storlek. (En bågsekund är 1/3600 grader.) Men när Jupiter är som längst ifrån Jorden är den bara 30 bågsekunder, dvs nästan bara halva storleken!
- Gällande planeterna är det inte lika störande med samhällets ljusförorening. Du kan titta på planeterna utan problem även från större städer.
- Det som stör mer är seeing (värmedallret i atmosfären). Testa gärna olika ställen vid olika tillfällen för att hitta en observationsplats med bra förhållanden. Märker du att det är för dålig seeing kan det vara bättre att leta upp andra objekt som befinner sig högre upp på himlen och återkomma till Jupiter vid ett senare tillfälle. Värmedallret kan variera kraftigt mellan tillfällena. Ofta är bästa tillfället för planetstudier när det varit högtryck under längre tid eftersom atmosfärens luftlager då ofta är lugna vilket ger en mer stabil bild i teleskopet. Tvärtemot ger passagen av ett lågtryck en mer turbulent atmosfär och lämpar sig då sämre för planetstudier. Dock blir då atmosfären mer transparent och lämpar sig då bättre för studier av s.k. deepsky-objekt.
- För oss i Norden står planeterna tyvärr alltid ganska låga över horisonten. Ju lägre ett objekt står desto mer påverkas bilden av dålig seeing. Förutom att resa till andra länder i söder finns det tyvärr inte något du kan göra åt det. Men från år till år står planeterna olika höga över horisonten beroende på vart på sin bana (ekliptikan) de är. Som högst står de när de har sin opposition mitt på vintern när solen står som lägst. Jupiter rör sig ett varv runt ekliptikan på ca 12 år. Från hösten 2023 till våren 2027 står Jupiter förhållandevis högt på himlen.
- Titta lite längre. Jämför du Jupiter med en timmes mellanrum kommer du att se skillnader på grund av Jupiters rotation runt. Även månarna har fortsatt sin resa runt Jupiter och står lite annorlunda. Kastar någon av månarna en skugga på Jupiter ser du att den har förflyttats efter ganska kort tid.
- Den stora röda fläcken är en storm i Jupiters atmosfär som upptäcktes 1831 och som finns kvar än idag. Stormen är så stort att Jorden skulle rymmas i den två gånger! Dessvärre har den dock börjat att blekna lite på senare år så den är inte längre lika lätt att se. Med lite träning och när förhållandena råkar vara riktigt bra går den dock fortfarande att se. Pröva med ett gult färgfilter om du vill öka chansen att se den.
- Det är ganska lätt att ta enklare bilder på Jupiter - du kan använda din smartphone och en smartphone-adapter.
(*) Så fungerar vår guide
Självklart är alla teleskop lite olika. Men det som styr mer än allt annat hur mycket du kan se med teleskopet är optikdiametern, det vill säga linsdiametern eller spegeldiametern. Med andra ord är det möjligt att jämföra olika teleskop genom att gruppera ihop dem efter optikdiametern.
I denna guide presenterar vi olika objekt som de framstår vid visuella observationer med teleskop i tre olika klasser:
- Små teleskop med ca 70-100 mm optikdiameter.
- Medelstora teleskop med ca 130-180 mm optikdiameter.
- Stora teleskop med ca 250-300 mm optikdiameter.
- Bilden visar vad som går att se under idealiska förhållanden. För att se allt som syns på bilden behövs en mycket mörk himmel utan störande ljus eller mycket lite värmedaller.
- Ljusförorening drabbar ljussvaga objekt hårt och värmedaller drabbar alla objekt, men särskilt månen och planeterna.
- Dessutom får man träna sina ögon på att se allt som teleskopet kan visa - du kommer snabbt att se fler och fler detaljer efter lite övning.
- Det är allmänt svårt till omöjligt att återskapa det verkliga intrycket på vad du ser i ett teleskop på en datorskärm. I verkligheten är de flesta objekt mycket ljussvagare. Men detaljerna på bilderna går att se, vi har redigerat bilderna för att komma så nära verkligheten som möjligt.